Med föräldrarnas tillstånd och deras vilja vill jag berätta om en liten pojke på fem och en halv månad sm har en obotlig muskelsjukdom, på detta åkte han nu på en infektion som gjort att han inte kan andas själv utan behöver respirator, plus att han haft jätte hög feber. Vi hamna i samma rum på IVA som denna familj, grät några gånger av vetskapen att denna pojk antagligen inte kommer att följa med sin mamma och pappa hem nått mer. Sett på när hela han familj/släkt sitter och gråter men ändå håller allt upp framför honom. Detta var något som jag aldrig trott jag skulle möta på i verligheten utan bara på film.
Vill nu be er mina kära älskade läsare att imorgon tänka extra mycket på denna familj och speciellt på pojken. För imorgon kommer hans respirator stängas av och han kommer mest sannolikt att behöva ta sitt sista andetag, endast fem och en halv månad gamal.
Som en paratantes vill jag även be er att vara rädda om varandra, livet är ohört skört. När man minst anar det kan det vända. Livet är orättvist vissa saker ska egentligen bara inte få hända men händer ändå.
Skickar många styrkekramar till familjen och kommer garanterat att tänka på dom imon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar