Idag när vi kom in till Maximilian på morgonen fick vi information om att Maximilians puls var för hög (han fick en medicin som hjälper till att bromsa hjärtat lite). Han låg imorse på 190-210 i puls men ligger nu stabil på 123-126.
Man hade även behövt handventilera honom två gånger i morse pga av att han blivit stel och gått ner i andningen. Men det kan vara vanligt när man har en massa saker ner i halsen när man vaknar till. Det är ju ändå obehagligt, hade nog jag själv också tyckt. Men det väckte jobbiga minnen ifrån somras då vi nästan förlorade honom. Min värsta fasa är att kramperna ska komma tillbaka, men förhoppningsvis är de bara att han regerade på slangarna ner i halsen. Min älskade gosse får gå genom mycket.
Dom har även startat pacemaker elektronerna ifall dom skulle behövas, inget dom tror nu men dom ville ha dom ifall de skulle uppstå nått.
Han syresätter sig jättebra men komner få ligga sovandes i respiratorn tills man vet att pulsen är stabiliserad helt och hållet.
Kroppstemperaturen är lite små hög, men det är som sagt vanligt efter att man legat i en hjärt och lungmaskin. Skulle den stiga mer kommer dom att börja kyla honom igen.
Idag fick vi äntligen ett rum på Ronald så vi behöver inte ta oss hela vägen in till Göteborg mer. Riktigt fint var det på Ronald, mysigt rum, stort och bra kök. Även en harmonisk atmosfär.
Glömde berätta igår att de var exakt ett år sedan jag plussade på stickan med Maximilian igår. Känns på ett sätt som om de var igår det stod klart att vi skulle bli föräldrar, men vem visste att de va till den finaste, starkaste bästaste prinsen i hela världen?
Elefanten som jag och N valde ut till Maximilian igår sitter nu jämte honom i sängen, i famnen har han sin älskade tiger. Personalen hade tydligen märkt att tiger var livsviktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar