Idag var vi uppe på sjukhuset igen, denna gången för att hans sköterska och kardiolog ville kika på honom efter den kritiska helgen. Allt såg bra ut men han behövde höja medecinerna så att respen ska hålla sig stabil och att hjärat fortfarande ska få lite mer kraft. Samtidigt tyckte även dom att det gått lång tid sen vi hörde nått om operationen och ringde därför dit ner. Så vi har äntligen fått ett datum, men som kan komma och ändras. Men som det ser ut just nu kommer operationen ske den 12/11 nere på östra. Och för er som missat det finns det ett äldre inlägg om hur dom kommer att göra.
Detta känns både skönt och ändå väldigt läskigt. Det är nära nu, min bebis ska sövas och öppnas. Men är övertygad om att det kommer gå vägen, vi har en riktig liten kämpe. Och som tur är kommer min pappa, Maximilians morfar att närvara och vara ett stöd under operationen. När han sa det kändes det genast lite tryggare, han har ju ändå gått igenom det med mig en gång. Så nu är det bara att invänta dagen för operation och vara väldigt noga med vilka som träffar Maximilian så att Haninge blir smittad med nått alls.
Hoppas ni alla där ute håller tummarna för våran lille hjälte Maximilian
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar